SVAR PÅ KOMMENTAR.
Anonyma kommentarer är lite tråkiga, speciellt när det finns ip-nummer.
Är inte helt insatt, men det jag känner nu är att Alliansen tycker att ALLA ska jobba, även dom som inte har möjlighet till det. Hörde senast om någon cancersjuk tjej som var tvungen att arbeta bara för att få tillräckligt med pengar. Det är ju helt sjukt. När man verkligen inte har möjlighet till att jobba så tycker jag inte att man ska bli straffad för det, utan kunna få bidrag som täcker dom utgifter man har.
Tycker att Alliansen och Moderaterna verkar bättre för dom som tjänar mer och dom som redan har, eller har planer på att starta eget företag. Dock hoppas jag att jag tills nästa val är mer insatt än vad jag är nu. :)
VAL 2010.
Jag som då hade oturen att födas i januari 1993 istället för i januari 1992 får snällt sitta hemma och vänta fyra år till innan det blir min tur att rösta. Hade i alla fall ett mål att jag skulle lära mig mer om politik och i alla fall veta på ett ungefär vad de olika partierna står för och det känner jag att jag har uppnått. Tror till 99 % att jag, om jag skulle få rösta nu, hade röstat Rödgrönt, att jag hade röstat på Socialdemokraterna. Tror dock att de som går ut ur valet som vinnare kommer bli Alliansen, tyvärr.
IBLAND ÄR JAG SOM SJU ÅR.
Har en blogg som jag läser enbart för att störa mig.
Går in typ en gång i halvminuten för att se om hon har uppdaterat.
Det är nästan så jag skrattar åt mig själv för att jag är så ful.
Men i alla fall snyggare än hon, hehe, eller kanske inte.
FEG. FEGARE. FEGAST.
Idag skulle Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson vara på Stora Torget här i Karlstad, men han ställde in den fega jäveln. Trots att det var massa poliser där så kunde man inte garantera hans säkerhet. No shit? Tro fan det. Tycker själv att han borde ha fullföljt sitt tal och att publiken gärna kunde ha buat och kastat saker på honom. Hehe. En sån som han och hans parti vill inte jag ska sitta med och bestämma över Sverige.
U-S-C-H. (bild från nwt)
STOP BEING A BITCH?
ETT STORT FETT MINUS:
Bloggare som är otrevliga mot sina läsare när dom svarar på frågestund. Jag menar, herregud? Ha inte frågestund då om man inte kan vara trevlig i sina svar. Okej, man kanske får flera frågor om samma sak, men svara bara på EN sån fråga då så slipper man bli irriterad. Inte så jävla kul för dom som läser bloggen heller att läsa svaren på tre likadana frågor. Bara ett tips lix.
HILDING - LOVE YOU FOREVER
Nästan ett år sedan Hilding avlivades nu.
Läser detta och det tar fram så mycket känslor.
Fan vilken underbar katt han var, älskar honom föralltid!
INTE HELT OKEJ
Varit trött, sur, irriterad, ledsen och lite mer trött. Hah. Förstår inte varför jag alltid ska sumpa allt hela tiden. Vad mer strävar jag efter liksom? No words can explain, nothing will ever be the same. Är så orättvis ibland, det är som ett skydd. Som en reflex. När något går bra så måste jag sumpa det. Så orättvis.
Hope you can forgive me.
JUST KEEPING IT INSIDE
Just nu känns det så.
Inga stora grejer som har hänt egentligen, men tillräckligt för att få mig att bli akut depp. Fan, ibland undrar jag om jag inte är den mest känsliga i världen. Gråter för saker som gör mig glad, saker som gör mig ledsen, arg, irriterad. Gråter fan för allt. Vilken tragisk person jag är. Heh. Önskar att livet vore lättare att leva. Att något hände som liksom bara fick det att totalvända. Vet att jag är på rätt spår, men ibland blir jag depp. Så är det nog för många egentligen, men det är bara sjukt jobbigt.
Jag hatar att vara ung och dum.
Vill bara växa upp. Bli äldre. Klokare. Mer vuxen. Bli mer säker.
Och framför allt; Sluta jämföra mig med alla jävla tjejer som är snyggare/bättre/smalare/whatever än jag. Dom är dom. Jag är jag. Vad kan jag ändra? Inget, hur mycket jag än önskar det samtidigt som jag inte önskar det alls. Jag jämför mig alltid med andra. Alltid. Alltid. Alltid. Det är fan det mest frusterande med att vara jag. Jag vet att jag inte borde, men likt förbannat gör jag det ändå.
Dum.
Och ung.
Hate it.
I NATT FUNDERAR JAG PÅ DETTA
I have a problem.
Förresten låter det mer dramatiskt om man har en inledningsfras på engelska. Som om det är något riktigt stort på gång som får alla att sitta med andan i halsen och bara läsa, ord för ord, utan att stanna. Riktigt så ska det inte bli nu, men jag kör på ändå.
Har kommit på att jag är sjukt dålig på att lita på folk, eller rättare sagt tro på folk. Fuckar upp så himla mycket på grund av det. Är jag bara rädd för att släppa folk för nära inpå mitt liv eller vad är det? Vad är det som får mig att bli så "rädd"? Är jag rädd för att bli sårad, omtyckt, hatad eller vad?
Sjukt jobbigt i alla fall.
LONDON, OH TAKE ME THERE
Just nu känns det som om jag skulle kunna hugga av min vänstra arm för att få åka till London! Fattar inte själv att jag säger det, jag som inte alls gillade Storbritannien för ett tag sedan. Nu är det helt tvärtom. Jag vill bara dit och vara där i flera veckor, sedan komma hem till Karlstad igen och längta tills nästa gång jag har möjlighet att åka dit igen. Om man kan bli kär i en stad som man aldrig har varit i så tror jag fan i mig att jag är kär i London!
TOPP FEM - FAVORITBLOGGAR
HUR TÄNKER MAN OM ...?
Bara en spontan tanke efter att ha sett programmet "Dom kallar oss rasister" på fyran.
Jag är inte insatt i något politiskt parti alls, men så här mycket vet jag, hade jag fått rösta i valet nu så hade min röst ABSOLUT INTE lagts på Sverigedemokraterna. Usch och fy!
"Ge oss Sverige tillbaka"
Eh.
Tiden förändras.
Länder förändras, med eller utan invandrare.
Det är bara att insé fakta liksom.
PATETISK
Please, give me a new life, somebody?
Lyssnar komiskt nog på Sexy Bitch, den kvinnliga versionen, om ni har hört den? Den är so me. Den speglar mig själv. Eller not. Den är så jävla långt från mig man kan komma. Jag hatar när jag känner såhär för jag vill bara skriva av mig, låta allt rinna av mig som vatten, men resultatet blir alltid ett blogginlägg som är helt messed up och som jag vill radera dagen efter. FY FAN VAD PATETISK JAG ÄR!
JAG VILL OCKSÅ
Till London, USA, Spanien ... Australien.
Önskar att jag hade mod och råd till att göra det jag också. Fatta vilken upplevelse det skulle vara att vara i ett land där du inte känner en enda person, att känna att du måste stå på egna ben för att klara av det. Få uppleva en helt annan kultur, andra människor och få vänner ifrån andra värdsdelar som man förhoppningsvis kommer ha kvar livet ut. Men men.
Förhoppningsvis får man chansen till att åka iväg senare i livet och stanna kvar där, inte bara en eller två veckor, utan också en längre tid. Helst i New York. Jag älskar den staden utan att ens ha vart där, om man nu kan göra så.
bara tre dagar kvar
TRALALALALAA
Imorgon är det skola igen och då ska vi städa.
På torsdag väntar ledighet och på fredag blir det avslutning.
Jag har sagt det förr och säger det igen; herre min je vad tiden går.
Det var inte längesedan jag gick på skakiga ben till SÄG för första gången med en miljon tankar i huvuet. Tankar om det skulle bli som på högstadiet, att jag skulle få max tre kompisar att vara med, eller om det faktiskt skulle bli bättre. Om jag för en gångs skull skulle få känna mig trygg och säker och verkligen gilla skolan.
Första dagen var ingen höjdare. Jag grät när jag kom hem och kände mig allmänt misslyckad, men redan dagen därpå vände det och nu sitter jag här med bara tre dagar kvar av första året på SAM-MEDIA och känner att jag kommer ta sommarlov med blandade känslor. Klart det ska bli oerhört skönt att få vila upp sig och bara vara, men samtidigt så känns det som om jag skulle kunna ha skola i sjutusen år till bara för att jag verkligen gillar den klassen jag är i. Jag känner att jag verkligen kan prata med alla och det känns bara allmänt gött liksom och JAG ÄLSKAR DET.
---
Det är kväll, ni märker det på mina djupa inlägg.
Sorry, men jag var bara tvungen att skriva det här.
SPM1A
ÄLVKULLEGYMNASIET
Louise filosoferar
Jag sitter i en vit soffa och filosoferar, Doriz ligger i den svarta soffan och sover. Dricker mitt favoritté med smak av rabarber & grädde och har precis lyssnat på ljudklipp av en viss person som jag sparade igår. Och If you can fall in love with a voice, then I'm in love as hell.
På radion spelas Öppna Din Dörr med Tommy Nilsson. Vill nästan dö lite för den är så fin. Har inte tänkt på det förut, men det är den verkligen. Mycket känsla i den texten och även i inlevelsen han har när han sjunger. Tänk att få en låt skriven efter sig. Att en person tar sig tid till att få ihop en text om just dig. Det måste ju kännas lite smått fantastiskt om inte ännu större. Jag tror att jag helt ärligt hade fått en chock som skulle leda till den största gråtattacken någonsin. Det skulle vara bland det finaste som går att få.
Att det är natt märks väl? Jag börjar filosofera och komma in på djupa tankar. Det gör jag varje natt. När jag blir äldre kommer jag sitta uppe nätterna igenom och fila på någon romantisk storslagen bok som kommer bli succé världen över. Eller så slutar det med att jag bara skriver halvtaskiga dikter som är alldeles för smöriga.
Vem vet vad framtiden har att erbjuda? Jag önskar man kunde veta det. Då skulle man slippa oroa sig. Oroa sig över om man kommer klara sig bra de två sista åren på gymnasiet. Oroa sig över om man kommer komma in på den kursen man vill läsa på universitetet. Om man kommer få ett bra jobb. Om kärleken kommer dyka upp. Om man får vara frisk och lycklig livet ut.
Det där vet man inte.
Det blir en överraskning.
Antingen en bra eller dålig.
thoughts about love
"And now, my sweet litte flower, I will live thee be
But mearly for a short time, and I will count the heartbeats"
*dör*
----
Jag har tänkt lite på det här med kärlek, förhållanden och så. Eller lite, jag har tänkt MYCKET. Om och om igen. Det jag har kommit fram till är att jag känner mig rädd när jag tänker på att ha ett förhållande. Speciellt om det gäller en kille som är mycket mer erfaren än jag. En kille som har haft flera andra förhållanden.
Det som jag, spontant, känner mig mest rädd för är att jag ska tänka för mycket på hans före detta flickvänner. Jämföra mig med dom. Undra om han älskar mig lika mycket som han älskade dom. Undra om han älskar mig mer än dom. Om jag är bättre.
----
Kärlek.
Tänk vad sjukt det är egentligen.
Man träffar någon, älskar den av hela sitt hjärta, sen kanske man gör slut.
Efter ett tag träffar man en ny och kan också älska den av hela sitt hjärta.
Kärlek har alltid varit ett konstigt fenomen och kommer alltid vara det.
me wanna learn many languages
Ahoj!
Dobře, děkuji!
Jag twittrade igår om att min uppgift i livet är att lära mig språk.
Kan redan prata svenska, engelska och spanska, vad kommer härnäst?
Är inne på något coolt språk som typ ryska eller tjeckiska, passar ju bra nu.
Då kan jag åka till Tjeckien 2015 och prata flytande tjeckiska med min fb-friend.
Hur sjukt roligt vore inte det?
---
Tjeckiska. Ryska. Italienska. Tyska. Finska.
You name it and I will learn it.
funderingar
Under de senaste månaderna i livet har jag upptäckt flera saker om mig själv.
Här kommer dom i en snajsig liten lista.
1. Jag kan vara riktigt jävla elak trots att jag/andra inte uppfattar det.
2. Jag blir lätt svartsjuk trots att jag inte har anledning till att vara det.
3. Jag är rädd för att försöka, det har lett till ett stort misstag jag har gjort.
4. Jag oroar mig för mycket hela tiden, om nuet, om framtiden, om allt.
5. Jag är faktiskt bättre på det mesta än vad jag egentligen tror att jag är.
Det här var inte direkt nya grejer.
Men jag har tänkt på det mycket på senaste tiden.
Speciellt nummer ett, nummer två och nummer tre.
Sorry
Old picture, but I don't have any new ones
where are you?
Nu är det såhär att jag håller på att leta efter min halvbror.
Ja jag har en sån, nej han är ingen låtsasfigur.
En halvbror som heter Tony på pappas sida som jag aldrig har träffat.
Jag har sökt efter honom på Birthday, på Hitta, men jag hittar inget.
Skulle gärna vilja träffa honom åtminstone en gång innan det är försent.
Tycker det är så jävla synd när man vet att han finns, men inte har kontakt.
Har alltid velat ha en bror och så vet man att man har en egentligen liksom.
Men jag antar att tiden får utvisa hur det kommer bli, har i alla fall bästa systern.
PUSS
Louise. Född femte januari nittonhundranittiotre i solstaden Karlstad. Går Sam-Media på Sundsta-Älvkullegymnasiet. Drömmer om att bli journalist eftersom jag älskar att skriva.