HAR DU NÅGON GÅNG TÄNKT TILLBAKA?

En gång i tiden så var jag en riktig hejare på att skriva dikter. Jag vann en dikttävling i skolan (jag var väl typ den enda som lämnde in något bidrag kanske?) och jag skickade även in ett par dikter till NWT. Jag tror inte att jag har upplevt något tillfälle där jag har varit stoltare än den dagen då jag fick se min dikt och mitt namn i tidningen. Mormor och morfar klippte ur min dikt och nålade fast den på anslagstavlan. Varje gång jag ser den där lilla lappen så ler jag och blir alldeles varm inombords.

Det kanske inte är det bästa jag har skrivit, men när jag läser den så saknar jag den tiden då jag satt uppe på nätterna för att skriva dikter. Jag hade en sådan otrolig fantasi då! Vart tog den vägen? Kom tillbaka. Snälla.

2011-06-30 23:40:39
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

DU HAR HITTAT MIG NU.



Jag har läst hundratals texter om kärlek
sett bokstäver skrivas samman till ord
ord som har beskrivit det där vackra
röda, rosa, vita
underbara, fantastiska, magiska
det där som i deras värld kallas för kärlek

När jag lät mina ögon glida över de där
orden så upptäckte jag att de var för mig
alldeles nya, de beskrev en värld jag aldrig
tidigare hade satt min fot i, en värld jag
aldrig tidigare ens hade snuddat vid

Men det var innan du hittade mig

Jag trodde aldrig jag skulle få uppleva
det där som alla andra pratade om
det som en del skrev milslånga texter om
de pratade om känslor
om flygande fjärilar någonstans i magtrakten
om hjärtan som slog tusen slag i sekunden
om rosenröda kinder som hettade varje
gång de såg honom
om ben som vek sig
om ord som stammades fram
om att gå tillsammans hand i hand och
känna att ingenting annat än det här spelar
någon roll
de pratade om kärlek

Kärlek var något jag aldrig trodde att
jag skulle få röra vid, det var något jag aldrig
skulle få vara nära
kärlek skulle för mig förbi en dröm
något uppmålat, något som skulle kunna liknas
vid ett ljus i slutet av en tunnel

En tunnel som alltid
skulle vara för lång för mig att nå slutet på
jag skulle sträcka ut armarna mot ljuset försöka
göra allt för att nå det, men likt förbannat aldrig nå

Men det var innan du hittade mig

Jag är inte van att skriva om lycklig kärlek
alltid när jag gör det så slingrar jag in orden så
mycket att det låter som jag har förstorat upp allt,
men sedan slår det mig att det inte alls är förstorat

Och det slår mig nu att jag är framme nu
jag är där nu, vid slutet av tunneln, vid ljuset
jag är framme vid kärleken
för du har hittat mig nu,
Daniel

Du har hittat mig
du har fått mig att känna känslor
känna fjärilar flyga någonstans i magtrakten
känna hjärtat slå tusen slag i sekunden
känna rosenröda kinder som hettar när jag ser dig
känna mina ben vika sig
känna ord som stammas fram
känna att när jag går hand i hand med dig så finns
det ingenting annat än det som spelar någon roll
du har fått mig att känna kärlek

Jag är där nu, vid slutet av tunneln, vid ljuset
jag är framme vid kärleken
du har hittat mig nu

Daniel,
jag älskar dig


2011-04-11 00:32:17
Mina dikter/texter Kommentarer (2)

POETEN LOUISE.

domarens pipa ljuder
och fbk upp till show bjuder
med hårda tacklingar som vibrerar i plexiglas
jublar hela publiken av extas
och det blir snäppet bättre när fbk gör mål
i arenan kommer det då ljuda många vrål
hela ståplats förvandlas till ett lyckorus
medan det på bortastå uppgivenhet går mellan dem som ett sus
och glädjen i spelarnas ögon går inte att ta miste på
man ser att där inne växer hoppet om att sm-guldet få

---

HAHA.
Rensar bland mina dikter som finns sparade här på datorn. Fan vad grym jag var! Eller inte. Men det är så roligt att läsa alla dikter när det har gått ett tag sedan jag skrev dom. Nostalgi på hög nivå så att säga.


2011-03-25 18:05:07
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

DET HÄR MED ATT BERÖRA.

Ligger och lyssnar på låtar.
På deras texter.

Något som jag verkligen är avundsjuk på är de som kan skriva bra texter; låttexter, dikter, noveller, you name it. Jag brukar läsa mina gamla texter ibland. Just då när jag skrev dom så tyckte jag mest att dom var dåliga. Nu skulle jag kunna döda för att kunna skriva så igen.

Om en text är riktigt bra så ska den träffa rakt i hjärtat, med en gång. Eftersom jag är en deprimerad jävel så älskar jag texter som är olyckliga. Texter om olycklig kärlek som får mig att hålla andan när jag läser dom. Som får mig att känna som om jag precis har fått ett slag i magen. Som får mig att börja gråta. Om jag läser en text och det känns så, då är det bara att applådera, då har texten träffat rakt i mitt hjärta. Jag vet inte om mina texter har träffat rakt i någons hjärta, men jag hoppas det.

Jag kommer ihåg när jag fick en kommentar på en text jag hade lagt ut någon gång på Sockerdricka, en sida där man kan publicera sina texter. Jag hade bevakat den här tjejen ett tag, läst hennes dikter, hållit andan, blivit slagen i magen och gråtit floder. En dag kommenterade hon MIN text med orden "Sista stycket... Jag smälter <3".

'du har aldrig rört mitt hjärta
men du kom tillräckligt nära
för att få det att brista'

Hon kommenterade en text till med orden
"andra stycket är så vackert".

'jag korsar kontinenter för hans skull
går över gränser ingen människa någonsin satt ut
men ändå hittar jag inte riktigt vägen till hans hjärta
ingen genväg kommer någonsin leda mig dit
'


---

Ni kan ju själva förstå hur jävla stolt jag blev.
Ge mig tillbaka inspirationen till att skriva, tack.
2010-12-09 00:20:49
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

HAR DU SETT HENNE I ÖGONEN?

har du sett henne i ögonen
har du sett lågan brinna där
som en eld som aldrig falnar
en stjärna som aldrig slocknar
har du sett lågan brinna där
har du sett den brinna för dig
finns det något i hennes hjärta
som slår
som slår
hårt för dig

2010-06-16 18:25:55
Mina dikter/texter Kommentarer (1)

om jag hade varit stark

Plötsligt händer det.
Plötsligt flödar orden.
Plötsligt har man skrivit en hel dikt.
---

om jag var stark skulle jag
slita sönder dig i bitar
skära loss varenda ben
från din kropp bränna dom
bränna dig bränna allt som
får mig att påminnas av dig

det var aldrig jag det var aldrig
du jag och du blev aldrig vi
vi blev till ett vakuum till ett
tomt ingenting en punkt i mitten
av en oskriven mening

om jag var stark skulle jag
slita sönder dig i bitar


du brukade blicka ut över havet
liknade vår kärlek med det du sa
att det kändes som du var på
väg att drunkna jag förstod nog
aldrig vad du menade med det
försökte påminna dig om att min
kärlek alltid skulle hålla dig flytande
men du kunde inte ha brytt dig mindre

om jag var stark skulle jag
jag skulle skära loss varenda ben
från din kropp och bränna dom


jag brukade möta dig i dörren när du
kom hem ta av dig jackan fråga hur
dagen har varit säga att maten står
redan på bordet berätta att jag har
handlat och nej jag glömde inte att
köpa din favoritöl köpte till och med
en extra trodde att du skulle bli glad
men det enda jag fick höra var "jaha
så du ska supa ner mig din jävla hora
"
och maten var kall och jag var ful och
du skulle klara dig bättre utan mig
go ahead
kill me
shot me
pang
dead


om jag var stark skulle jag
bränna dig bränna allt som
får mig att påminnas om dig


för det var aldrig vi aldrig ens i närheten
vi var galaxer ifrån varandra ändå
stannade jag kvar stannade du kvar
men om jag hade vart stark hade jag
slitit sönder dig i bitar skurit loss
varenda ben från din kropp bränt dom
bränt dig bränt allt som påminde mig
om dig

2010-05-25 01:32:06
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

it's just love, how hard can it be?

Du citerar Shakespeare
säger att vi två, vi är som Romeo och Julia
och kanske är det sant det du säger
det kanske är sant att vi inte borde älska
att vi egentligen inte alls kan älska
men att vi helst av allt bara skulle vilja
älska
varandra
2010-04-26 00:23:11
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

I never saw your eyes change I should have asked

kanske såg du inte
kanske ville du inte se
kanske såg du igenom mig
liksom låtsades att du inte såg

det är det som gör ondast att veta
att du såg utan att göra något

alla tårar jag har fällt har samlats
i undangömda porer i min hud liksom
sparats där som ett minne som letar
sig fram ibland ett bevis på hur

ont du har gjort hur
ont allt gjorde hur
ont allt gör

ett hjärta läker aldrig av sig själv
men det kan fullständigt trasas sönder
bara sådär
i ett ögonblick kan det ligga nedanför
dina fötter och du behöver inte ha
någon aning om hur det hamnade där
eller varför det gjorde så ont

det liksom bara ligger där
slår några extra slag
som ett hån mot dig
som om det är starkare än
du någonsin har varit


du behöver inte förstå någonting

jag vet att jag alltid har varit
svag men jag har aldrig varit så
svag som när jag tittade in i dina
ögon den
första gången
det fanns något där som fick mig att
släppa taget om mig själv
transporteras
till en helt annan värld
jag borde ha förstått redan då

det var aldrig hur du rörde mig
mer hur du inte rörde mig
hur det fanns en längtan inom
mig
som fick mig att brinna
jag blev en skogsbrand som
inga brandmän någonsin kunde släcka
medan du var kall som is

kanske såg jag inte
kanske ville jag inte se
kanske såg igenom dig
liksom låtsades att jag inte såg

det är det som gör ondast att veta
att jag såg utan att göra något

2010-03-27 13:36:43
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

dikt - svenskuppgift

2010-03-15 20:38:34
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

årstiderna väntar aldrig, älskling



regndroppar smattrar på mitt fönster
när jag kastar blickar upp emot himlen
stjärnorna bildar kartor ingen kan tyda
men jag vet att alla leder till dig


det var ett tag sedan nu
men ditt leende målar fortfarande bilder
på min näthinna när jag sluter mina ögon
och andetagen som du lämnade kvar i mina
lungor har jag inte andas ut än

jag har hälsat december välkommen
och snön som aldrig hann falla för oss
den föll inte heller nu

du sa att vintern skulle bli vår årstid
jag trodde på dig
men den är här nu och jag undrar vart du är

du vet,
årstiderna väntar aldrig, älskling


ibland går jag förbi ditt hus
och letar efter några livstecken som
att din lampa lyser eller så men
egentligen vet jag ingenting om dig
längre jag har bara minnen kvar
som är gömda någonstans inom mig

jag brukar plocka fram dem ibland
och tänka tillbaka på att du var
händerna som alltid tog upp mig när
jag låg hjälplös på marken och dina
ord var det enda som jag levde för

men
nu vet jag ingenting om dig längre
jag har bara minnen kvar som är
gömda någonstans inom mig

regndroppar smattrar på mitt fönster
när jag kastar blickar upp emot himlen
stjärnor faller och jag bryr mig inte
ens om att önska mig dig

2010-03-10 21:41:24
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

med atlanten i hans ögon



det sprakar, ryker och flammar om mitt hjärta
för den eld som han tände inom mig
den glöder än

jag korsar kontinenter för hans skull
går över gränser ingen människa någonsin satt ut
men ändå hittar jag inte riktigt vägen till hans hjärta
ingen genväg kommer någonsin leda mig dit


men jag vill bara vara något för honom
kanske vårens första sol som letar sig in i det
allra mörkaste och kallaste bakom hans revben
någon dag i mitten utav april

jag vill bara vara något för honom
kanske en tanke han kan ägna tid
åt att tänka på någon gång ibland

och jag har blundat för många gånger
när allt jag egentligen viljat se är han
men nu går det inte att blunda längre
för han har atlanten i sina ögon
och när jag fäster min blick i dem
får vågorna mig att drunkna
(jag försöker inte ens göra motstånd)

utan jag bara faller
ramlar
och snubblar

för den eld som han tände inom mig
den glöder än

2010-01-10 23:05:15
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

ni blundar, gör segertecken medan världen går under

du kniper ihop ögonen
låtsas som om det du inte ser
det finns inte
har aldrig funnits
kommer aldrig att finnas


men
öppna ögonen,
älskling?
öppna ögonen,
och se den missär vi lever i
se himlen som har gett upp
liksom spruckit på mitten
och stjärnorna som för längesedan
har brunnit ut vittnar om att;
hoppet är ute
det finns inget hopp kvar

medan ni står med
armarna i luften gör
segertecken med
smala fingrar
går hela världen under

byggnader faller ihop som korthus
gjorda av sönderrivna pappersark
gatlyktorna som var det enda som
kunde leda oss hem om natten
har exploderat i tusen bitar
folk irrar runt på gatan
springer in i väggar
ramlar ut framför bilar
blir påkörda och dör


flera hundra mil härifrån
härjar kriget i mellanöstern
det kommer
fortsätta och fortsätta
och vi kommer fortsätta att stå lika
hjälplösa bredvid och stirra med
hållösa ögon och fast vi inte vet ett
skit om hur allt började eller hur allt
kommer sluta
kommer fortsätta
så klappar vi händer och jublar över
varje fallande bomb över redan
söndertrasade städer


och inte alls långt härifrån
stänger den fjortonåriga tjejen in
sig på en av skolans toaletter för
femtonde gången den här månaden
blickarna har bränt hål på hennes hud
och orden som hon varje dag för höra
har sprängt sönder hennes trumhinnor

hennes hjärna skriker;
stopp!
gör slut på det här
snälla få ett slut på allt
det spelar ingen roll hur ont det gör
inget kan göra ondare än det här
tänker hon och blundar och biter
sig i läppen när glasskärvan från
den sönderslagna spegeln smeker
över hennes handled det rinner inga
tårar från hennes ögon när den trasar
sönder hennes blodåder men lättnaden
i hennes bröst släpps fri när hon drar
sitt sista andetag


och hela världen blundar
kniper ihop ögonen hårt hårt
upprepar:
det man inte ser finns inte
har aldrig funnits
kommer aldrig att finnas
2009-12-06 02:13:49
Mina dikter/texter Kommentarer (1)

du är hjärtat jag håller i handen



jag sitter med hjärtat i handen
som en blodig klump omsluten
av mina fingrar känner hur det
långsamt slår bakom dem jag
vill bara kasta det i väggen
skrika åt det att det ska sluta
slå

för det gör så jävla ont
det gör så jävla ont
när det slår för dig

när mitt hjärta slår för dig och för
ditt leende och dina tänder som
blänker som vita stenar bakom
dina ljusrosa läppar och för dina
ögon som glittrar som kristaller
som stjärnor som blinkar på den
svarta natthimlen som gatlyktor
som hjälper mig att hitta hem
eller kanske bara som diamanter

det gör så ont i mitt hjärta
när det slår för dig och det gör
så ont när du ler när du ler fast
inte på riktigt åt mig utan bara
ler för att verka lite trevlig

det gör så ont när du pratar
med mig när du säger saker
som att det är fint ute istället
för att säga att jag är fin

och jag sitter med hjärtat i handen
känner hur det slår bakom mina
fingrar jag vill bara kasta det i
väggen och skrika åt det att det
ska sluta slå för det gör så jävla ont
det gör så jävla ont när det slår för dig
2009-12-06 01:59:07
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

FÖRÄLDRAR, BÖRJA LÄS ERA BARNS BLOGGAR!



Bloggvärlden har blivit allt större och den innehåller människor i alla åldrar, allt från ungdomar till de som är i medelåldern. Lika mycket som det är variation i ålder så är det också stor variation på vad bloggarnas innehåll går ut på och det chockerar mig att det är de yngsta bloggarna som skriver alldeles för ofta om hur fulla de var på festen i helgen och att de valt att inte gå på gymnasiet för att de kan leva på bloggen nu när de tjänar så mycket pengar. Jag undrar därför vilken roll föräldrarna spelar i den här Internetvärlden. Är de medvetna om vad deras tonårsbarn skriver om? Vet de hur mycket av sitt liv som de blottar för tusentals personer dagligen?


När det gäller bloggar så kan vem som helst skaffa en och vem som helst kan även kommentera anonymt på dem. Det förekommer därför även mycket Internetmobbning bland bloggarnas ägare och dess läsare. Det här är också en sak som jag stör mig på för alla vet ju hur man ska vara mot varandra och vad är nöjet i att skriva provocerande texter som rentav är elaka? Varför inte börja skriva om något intressant som ger läsarna något och får dem att gilla bloggen på ett bra sätt än att läsarna bara läser för att bli irriterade och börja ogilla den som skriver, för tro mig: det är inte många som läser provocerande bloggar för att de tycker att bloggen är bra utan de flesta läser för att de ska få ett gott skratt.


Den största frågan som dyker upp inom mig är vart världen är på väg när föräldrarna tillåter, eller överhuvudtaget inte bryr sig om, att deras barn blir förebilder genom att skriva om festande i allt för ung ålder, om att de ska skaffa falsklegg för att kunna komma in på nattklubbar och att de opererar läpparna när de ät 15 år. Vad säger det för signaler till yngre bloggare som också vill nå ut till många läsare och tjäna mycket pengar på sin blogg?


Jag säger därför; Vakna upp föräldrar! Läs era barns bloggar och sätt stopp för det här för ni spelar en viktig roll när det gäller "valet" av förebilder redan när barnen är små. Alla behöver en bra förebild att se upp till och det är definitivt inte den här typen av bloggare som vi behöver för den rollen.

2009-10-15 17:24:11
Mina dikter/texter Kommentarer (1)

och hela han luktade som mitt favorittuggummi

och sedan
hans hand på mitt lår
hans andetag som en lätt vind mot min nacke
och två läppar som sakta letade sig upp över min hals

jag harklade mig
prövade att formulera ord bakom tungan
innan jag till slut lyckades få fram:


- jag kanske borde gå nu



- du kanske borde stanna,

svaret kom blixtsnabbt
han tittade inte ens upp
för att möta min blick



och
jag som lovade mig
själv att aldrig falla
visste redan då att
jag var


fast.

2009-08-30 18:39:14
Mina dikter/texter Kommentarer (2)

idag lyckades jag med något som jag inte gjort på länge

Så var det kväll, igen, redan. Helt sjukt att dagarna går så himlans fort. Hela lovet har gått så himlans fort. Känns som om det inte ens har varit någon skolavslutning, eller som om den var igår, men det var över två månader sen.

Sitter och försöker skriva lite, och vet ni vad?
Idag lyckades jag faktiskt skriva klart (kanske förlänger den senare) en dikt.
Den är absolut inte den bästa jag någonsin gjort, men det var bara så skönt att orden liksom hoppade ur hjärnan och att jag skrev nästan nonstop tills den var klar. Det har verkligen inte hänt på länge, för jag har en massa halvfärdiga dikter som ligger och skräpar i någon bortglömd mapp på datorn. Kanske det blir så att jag tar tag i det och gör dom klara också?
Förresten, vill ni läsa dikten? Ja, okejdå. Here it is;


du skrev klart ett kapitel i mitt liv, nu skriver jag ett annat


hejdå baby

jag hatar att jag måste säga det men

du måste gå nu har varit kvar alldeles

för länge runt mig hos mig i mitt hjärta

alldeles för långt inuti mig


det är inte så att jag hatar dig

jag bara

älskar dig lite mindre än vad du älskar mig

det är inte mitt fel skyll på mitt hjärta

gör vad du vill med det för jag vet att

jag har sårat dig mer än vad jag borde ha gjort

vet att jag inte är den som du behöver ha i ditt liv

men du ser på mig med andra ögon

så enkelt är det


baby


du skrev klart ett kapitel i mitt liv

nu skriver jag ett annat

det första som inte inkluderar dig


---

BTW, så ska jag göra en ny kategori här i bloggen där jag samlar alla dikter och liknande, så att ni nu hittar lite bättre om ni skulle vilja läsa dom helt enkelt. :)

2009-08-16 20:12:51
Mina dikter/texter Kommentarer (0)

årstiderna väntar aldrig, älskling (look back i min diktsamling)

Ja, som jag nog har nämnt ett par gånger i bloggen i alla fall så har jag för tillfället torka i mitt skrivande. Med skrivande så menar jag mitt såklart mitt diktskrivande. Har inte skrivit en hel dikt på ett år tror jag. Just nu håller jag faktiskt på och skriver en ny dikt så jag hoppas verkligen att jag får den kvar inom den närmsta tiden. I alla fall så publicerar jag en dikt som jag vann en dikttävling i skolan med, på Alla Hjärtans Dag rättare sagt. :)


ÅRSTIDERNA VÄNTAR ALDRIG, ÄLSKLING

regndroppar smattrar på mitt fönster
när jag kastar blickar upp emot himlen
stjärnorna bildar kartor ingen kan tyda
men jag vet att alla leder till dig


det var ett tag sedan nu
men ditt leende målar fortfarande bilder
på min näthinna när jag sluter mina ögon
och andetagen som du lämnade kvar i mina
lungor har jag inte andas ut än

jag har hälsat december välkommen
och snön som aldrig hann falla för oss
den föll inte heller nu

du sa att vintern skulle bli vår årstid
jag trodde på dig
men den är här nu och jag undrar vart du är

du vet,
årstiderna väntar aldrig, älskling


ibland går jag förbi ditt hus
och letar efter några livstecken som
att din lampa lyser eller så men
egentligen vet jag ingenting om dig
längre jag har bara minnen kvar
som är gömda någonstans inom mig

jag brukar plocka fram dem ibland
och tänka tillbaka på att du var
händerna som alltid tog upp mig när
jag låg hjälplös på marken och dina
ord var det enda som jag levde för

men
nu vet jag ingenting om dig längre
jag har bara minnen kvar som är
gömda någonstans inom mig

regndroppar smattrar på mitt fönster
när jag kastar blickar upp emot himlen
stjärnor faller och jag bryr mig inte
ens om att önska mig dig

2009-07-28 21:49:50
Mina dikter/texter Kommentarer (1)