solen skiner
bryr mig inte ens om att
dra upp persiennen
orkar inte se den där
jävla solen lysa
det räcker med att jag
nästan spyr bara vid tanken
av att den finns där ute
några miljoner kilometer bort

det ligger kvar ölburkar
lite överallt i lägenheten
från festen igår
du blev så jävla full
hävde öl efter öl efter öl
innan du började vingla
och hade ner den där vasen
jag fick när min kusin dog
den gick i tusen bitar

(det finns fler saker
som kan gå i tusen bitar,
som om du bryr dig
anyway)


du har förlorat det där
glittret i dina ögon
det där som jag föll för
den där kvällen i april
det är borta
finns
inte
kvar
längre

och jag vet,
jag borde nog
bara låta dig gå
men jag kan inte

kan nog vänja mig med att
få hjärtat sönderslitet på det
där sättet som du är så bra på
få det sönderslitet
bara sådär lite i taget

håller nog fast vid dig
tills till och med stjärnorna
skrattar åt mig och undrar
vad fan jag håller på med

du förtjänar bättre
kanske dom säger till mig men
jag har aldrig förtjänat bättre



kastar en blick på klockan
04:20
du vrider dig lite i sängen och
andas tyst sådär tyst att man
nästan kan tro att
du
är
död

du
kanske
är
död

din bröstkorg höjer sig
och jag tänker;
fan,
inte den här gången heller