~ Nu har den där tomhetskänslan infunnit sig i min kropp. Den som alltid kommer när jag och min pojkvän är ifrån varandra. Jag hatar den och vill bara att den ska försvinna från mig, nu. Att längta efter honom varje minut som går gör så ont i hjärtat, ont i kroppen, ont i själen, ont överallt.

Hade någon, för ett-två år sedan, sagt till mig att jag skulle komma att känna såhär starkt för någon så hade jag försökt kväva ett hysteriskt skratt, för att det här skulle hända fanns inte i min värld just då. Jag trodde jag skulle vara ensam för alltid. Så tragisk var jag då. Men sen kom han in i mitt liv. Han är det bästa som har hänt mig.