Per-Johan Axelsson in my heart.

Frölunda - Färjestad
4 - 3.

Skulle ha kunnat ge min halva arm för att ha varit på plats i Scandinavium idag, men istället så fick jag sitta i pappas soffa i Skoghall och kolla matchen på en 42 tums platt-tv. Nästan samma sak. I alla fall så blev det som jag trodde, att Frölunda skulle stå som segrare.

Den glädje som var i arenan när slutsignalen gick var obeskrivlig. Jag kunde inte hjälpa det, men jag blev faktiskt tårögd. Att det var så många på plats som stod upp på slutet och stöttade sitt lag, sitt Frölunda som är så nära kvalserien. Där hör inte Frölunda hemma. Frölunda hör hemma i en SM-final mot Färjestad. En final som dom sedan ska förlora.