Saknar skolan.
Det var ett tag sedan jag var där nu och det känns kan jag säga. Saknar allt folk (läs: Danne). Okej, där var jag taskig faktiskt mot alla andra, men det är han som livar upp stämningen nio gånger av tio liksom. Han är liksom en manlig version av mig fast han är typ hundra gånger roligare så han är nog inte så lik mig ändå... Han skulle dock kunna vara. Eller, nej.

Btw, så blev folk i spanskagruppen helt chockade när de fick reda på att vi bara hade känt varandra sedan gymnasiet började i augusti. Vi kanske har träffats i ett annat liv? Ja, så måste det vara. Det är därför alla tror att vi har känt varandra forever. Så är det.