Det hände inte. Det som jag har fruktat mest hände inte. Mitt betyg på det nationella provet i matte blev inte "icke godkänd". Istället så fick jag uppleva hur det känns att bli alldeles sådär överlycklig och lättad över de sju bokstäverna i ordet godkänd.

Jag kan inte säga att jag är nöjd, för det är jag inte. Jag vet att jag kan mycket bättre än så, men att inte få det betyget som jag var helt inställd på att få är otroligt skönt. Jag är godkänd i matte B. Gött. Nu har jag, förhoppningsvis, aldrig mer matte. Aldrig mer det där värdelösa ämnet som jag har förbannat i så många år. Kan det verkligen vara så? God, I hope so.


Jag är inne i en fulperiod så ni får nöja er med en gammal bild.