Sitter i bussen påväg hem till karlstad. Jag har tårar i ögonen. Inte ens att tänka på lök eller troll kan få mig att skratta. Jag hatar det här, känslan när man ska säga hej då och man vet att man inte bara kan träffas när som helst. Vi är 25 mil ifrån varandra. Fy fan är allt jag har att säga.