Sitter och lyssnar på Joel Almes debutplatta A Master Of Ceremonies.
Jag är ju lite sådär efter hela tiden med saker och ting så jag började gilla hela albumet för sisådär några veckor sedan. Albumet kom för övrigt ut redan 23:e april 2008. Så efter? Yes, I am. Men i det här fallet känns det lite som att det är "bättre sent än aldrig".

Jag är egentligen ingen person som gillar att sitta och lyssna på en hel cd med en artist eller grupp, utan jag tycker oftast att bara några låtar är bra. Men med Joel så är det annorlunda. För jag älskar hela hans cd, även fast jag såklart har några låtar som jag gillar lite mer än vissa andra. Däribland, The Queens Corner, The Seven Islands, When The Moon Shakes och A Young Summer's Youth. Okej, det där blev nästan halva cd:n (den innehåller nio låtar) så ni förstår nog att jag gillar den himla mycket!

Killen är för övrigt den som har skrivt IFK Göteborgs nya inmarschsång Snart Skiner Poseidon, som delar melodi med en av hans andra låtar A Young Summer's Youth och Hästpojkens (bandet där Joel spelade bas i) låt Utan Personlig Insats. Jag har lyssnat på alla de tre låtarna och jag tycker nog att Snart Skiner Poseidon är den bästa. Den har liksom någon slags mäktig känsla över sig. Lyssna bara på det här youtubeklippet när han och hela Ullevi sjunger!