VAKNADE UPP UR MIN DRÖM, MINST SAGT.
Hade precis kommit hem till pappa. Magen kurrade så jag bestämde mig för att göra mat. Mos och hamburgare. Ja, så fick det bli. Mos och hamburgare. Med ketchup på. Sagt och gjort så satte jag på två plattor på högsta värme, ställde en kastrull med vatten på den lilla plattan och en stekpanna med smör i på den större plattan.
Jag började drömma mig bort. Drömma mig bort till en egen lägenhet tillsammans med min pojkvän. En lägenhet med tre rum och kök. Ett kök med rostfria vitvaror, en vit kulör på väggarna och sådana där väggord, ni vet. Jag drömde mig dit. I mina drömmar stod jag där, i mitt vita kök och gjorde mat på den rostfria spisen.
Vattnet i den lilla kastrullen kokade upp, men varför tog det så lång tid för smöret att smälta i stekpannan? Jaja, plattan är väl seg, tänkte jag och la hamburgaren i den. Men vad nu? Varför är stekpannan så ostabil mot plattan? ÅH NEJ! PANIK! SPISLOCKET (trodde det kallads för plattskydd) ÄR KVAR PÅ PLATTAN! ÄNNU MER PANIK! FORT BORT MED DET! FORT! FOOOORT! ÖPPNA FÖNSTRET, UT MED RÖKEN! PUST, INGEN BRAND...
Nu ligger spislocket där, på diskbänken. Det var tidigare vitt med blommor på. Nu är det svart. Tror jag ska sluta tänka på att flytta hemifrån, för jag lyckas ju inte ens med att göra mat...
DET HÄR OM KOMPLIMANGER.
Jag har tänkt på en sak - varför har många svårt för att ge komplimanger? Vad är det egentligen som folk är rädda för? Jag menar, en komplimang är ju något bra. Varför inte ge sådana oftare? Sprida lite glädje i vardagen liksom. Jag personligen är otroligt dålig på att ge komplimanger, men jag älskar att göra människor glada. Plus att jag vet själv hur glad jag blir när någon ger mig en komplimang. Det kan göra hela min dag, hela min vecka, hela min månad, och så vidare.
Note to myself: ge fler komplimanger. PUNKT SLUT.
GJORDE STAN OSÄKER TILLSAMMANS MED MARIE.
Vi hann, förutom att äta, också med att gå runt i diverse affärer. Däribland JC där de just för tillfället har 50 % rea på allt i butiken. Hur bra? Jag fick med mig en t-shirt hem för 74 kronor. Bild på den underbaringen kommer, jag lovar.
TISDAG / TILLBAKA I SKOLAN.
Idag var det åter igen dags för skolan efter en dags frånvaro. Som första lektion hade vi textkommunikation, vilket är ett av mina favoritämnen även om uppgifterna som vi får göra ibland är lite... Vad ska jag kalla dem? Djupa? Ja, djupa är ett bra ord. Som, till exempel, den uppgiften vi började på idag; att skriva om ett minne. Denna text ska vi sedan också få respons på. Min text kommer bli väldigt personlig och det kommer därför vara extra jobbigt att låta andra få läsa den och responsa den. Men men, det löser sig. Det gör det alltid.
De övriga lektionerna vi hade idag var religion och svenska. Helt okej lektioner ändå, dock kändes det som om dagen var flera hundra timmar lång när den egentligen var... Fem timmar. Fast okej, jag och Hanna stannade kvar i en och en halv timme efter att vi hade slutat också, för att fortsätta vårt arbete med projektarbetet. Duktiga vi!
Efter att vi hade skrivit en stund så trippade (läs: småsprang) jag in till stan för att möta Marie, men mer om det i nästa inlägg (måste dela upp inläggen så jag slipper vara en bloggerska som skriver flera mils långa texter och dessutom bara uppdaterar en gång om dagen).
DET ÄR SÖNDAG, DET KÄNNS.
Idag är det söndag. Det känns att det är söndag. Det regnar. Det är mörkt. Det är kallt. Jag äter godis, har på mig myskläder och är förkyld. Snart åker min pojkvän hem också. Great. Underbar söndag, som alltid. Såg även att min bloggstatistik har gått spikrakt neråt. Jag förstår det, jag bloggar ju numera som en kratta. Men jag lovar; det kommer bli bättre. Håll ut.
Puss på er
FREDAG.
Vaknade 8.00. Halsont. Feber. Tvingade på mig kläder och smink. Åkte till skolan medan det låg kvar en man i min säng. Hade samhäll och religion. Blev hämtad av min älskade. Åkte till pappa. Handlade. Åkte hem. Åt sallad. Vilade. Sitter i soffan med älskling och ska äta chips & dipp och dricka pepsi max. Jävla trevlig fredag faktiskt, trots min sjukdom.
HOPPAR PÅ 30 DAGARSTÅGET.
JAG VET INTE HUR BRA JAG HAR DET.
...tills imorgon, för då ska det pluggas turism och resor tillsammans med Danne. Alltid något nytt. Alltid något plugg. Men men, ska väl inte klaga. Det finns ju de som inte ens får gå i skolan. Som skulle göra allt för att få byta plats med mig. Man vet inte hur bra man har det, egentligen.
ATT GÅ FRÅN MINDRE BRA TILL FANTASTISKT.
Denna veckan är, för övrigt, pain in the ass. Samhällskunskapsinlämning på onsdag. Turism & resoruppgift inskickad på torsdag. Okej, det är inte så mycket, men tillräckligt för att det ska kännas som pest och kolera. Då är det tur att min älskade pojkvän kommer hit på torsdag och räddar mig! Åh, han ska, troligtvis, hämta mig från skolan både torsdag och fredag! Förstår ni? Jag kommer vara högt ovanför molnen. Min kille. Hämtar mig från skolan. Hur gulligt?
LA GENTE ESTA MUY LOCA.
Framför datorn - skrivandes på uppgiften som vi har i samhällskunskap (!).
Jag ser er reaktion, att ni ser ut som frågetecken. Jag förstår er. Jag ser likadan ut. Dock känner jag mig jävligt duktig för den där uppgiften är verkligen a pain in the ass. På fem sidor ska jag ha med följande: en tidslinje, fem ämnen + fakta om dem, en månadsbudget, en reflektion samt källor. PÅ FEM YNKA SIDOR. En rad om varje grej, eller vad? Sjukt. Ska göra segerdans när jag har gjort klart den, det vill jag lova.
REBECCA & FIONA.
Igår gick Kristallen av stapeln. Många priser delades ut, däribland ett pris till Sveriges, i särklass, coolaste tjejer - Rebecca & Fiona. Priset fick de för deras webbprogram som visades på SVTPlay förra året och som även nu ligger ute på SVT's hemsida. Eftersom jag knappt visste vilka de här tjejerna var för ett år sedan så har jag inte sett webbprogrammet förrän nu.
Vilka sköna tjejer det där är. Gör ett webbprogram där de ger fan att visa upp någon perfekt fasad. Istället visar de sin stökiga lägenhet där det ligger kläder överallt. De visar när Rebecca går till affären för att handla, när hon ska betala med sitt kort och det visar sig att hon inte har några pengar. Hur många visar det liksom? Sjukt sköna tjejer!
EFFEKTIV SKOLDAG.
Trots att jag idag fick beskedet att det kommer bli svårt för mig att få MVG i svenska B (det kommer krävas att jag får högsta betyg på alla resterande uppgifter (tack vare mina VG-resultat på de två litteraturproven...)...) så har det varit en bra dag. I alla fall en bra skoldag. Vi arbetade jävligt effektivt med projektarbetet, bestämde allt innehåll så nu är det bara att köra. Är så pepp på att göra en tidning! Det kommer bli mycket jobb, men satan vad roligt det kommer bli!
I'M JUST A REAL GIRL.
SEX AND THE CITY.
Men det är inte alltid så lätt att ge upp någon som man älskar av hela sin kropp, av hela sin själ, av hela sitt hjärta. Kärlek kan göra så oerhört ont, men när den inte gör det; då är den helt otroligt jävla underbar.
LITE ALLMÄNT OM SKOLAN I BRIST PÅ BLOGGFANTASI.
En skoldag på två timmar känns helt okej ändå. Började klockan 12.10 och slutade vid 14.10. Önskar att alla dagar vore så softa, men man kan inte alltid få som man vill har jag hört. Religion och svenska stod, i alla fall, på schemat idag. Funderar vad jag ska göra angående det sistnämnda, för det är nämligen så att vi ska jobba med en författare från 1900-talet och ett av hans/hennes verk, men jag vet inte riktigt vem jag ska välja. Franz Kafka låter lockande, men jag vet inte. Vill jobba med någon författare som skriver om hjärta och smärta. Får klura lite på det.
Annars då?
Håller på med ett arbete i samhällskunskap som ska vara klart nästa vecka. Vi ska skriva om "allt jag behöver veta tills 2031". Väldigt intressant, fast nej. Flytta hemifrån. Första jobbet. Bli sambo. Ingå äktenskap. Få barn. Det är det jag ska skriva om. Vet inte vart jag ska börja, känns som det är så himla mycket att skriva...
FAN VAD RÄTT DU HAR! ELLER?
JAAAA! FAAAAAN VAD RÄTT DU HAR, ANONYM!!!
Faaan, jag trodde att jag skulle lyckas hålla det hemligt, platsen där jag var i tredje perioden på hockeyn, men saaatan vad du satte dit mig!!! Du kanske hörde oss inne på toan, för faaaan vad vi lät! Och faan vad skönt det var! Att jag inte har testat det innan liksom.
Faaaast....
....riktigt rätt hade du inte ändå, anonym, tyvärr.
FREDAGSKVÄLLEN : NÖJESFABRIKEN.
Jag och Daniel på Nöjesfabriken igår.
VAD SOM HÄNDER I HELGEN.
SAMHÄLLSKUNSKAP B.
IT'S JUST HARD.
Jag önskar livet vore lätt att leva.
Jag önskar att jag kunde slippa alla dessa tankar.
Louise. Född femte januari nittonhundranittiotre i solstaden Karlstad. Går Sam-Media på Sundsta-Älvkullegymnasiet. Drömmer om att bli journalist eftersom jag älskar att skriva.